Förra hösten hade vi i personalen möjlighet att gå en kurs i Tecken som stöd, sedan dess har vi integrerat det i samlingarna och de vanligaste vardagsaktiviteterna. I samlingen har det visat sig vara en större hit än vi kunde föreställa oss. Barnen är intresserade, härmar efter och visar flitigt tecken.
För de minsta barnen som ännu inte förvärvat det verbala språket ger det en chans till delaktighet, man kan visa tecknen även om man inte får sagt orden ännu. Tecken som stöd fungerar inte bara som ett stöd till talet, utan barnen tränar samtidigt både grovmotorik och bildminne. För barnen kan även en kort samling upplevas som lång, vissa börjar skruva på sig i soffan och vissa stiger upp och börjar röra sig. Sedan vi började med stödtecken så får barnen röra på sig till sånger och ramsor och vi har märkt att detta har gjort under för koncentrationsförmågan. Barnen är så inne i det de håller på med och de rörelser och tecken som hör till respektive sång att de orkar bättre och lär sig lättare nya sånger och tecken.
Vi har även märkt den skillnaden att om barnen själv får välja sång så väljer de oftast en med stödtecken.
För personalens del har stödtecken även varit positiv i den bemärkelsen att när man använder sig av tecken så sänker man automatiskt både tal- och sånghastighet för att man skall hinna visa de viktigaste tecknen samtidigt.För barnens del blir det då lättare att hänga med i svängarna :) Man skapar även en helt annan samhörighet i samlingarna och vardagssituationerna för att man behöver ha ögonkontakt med det barn/ de barn man tecknar till.
Från vår sida har detta varit en positiv sak för hela gruppen och när man ser närmare på tecknen så är de väldigt logiska och många kan man utan att tänka desto mer på det. Vi kommer att fortsätta att använda oss av stödtecken i våra samlingar för alla får ut något av detta!